Småland-Öland EN LANDSKAPLIG ORIENTERING PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN UTARBETAD AV MARTEN SJÖBECK 1946; A.-B. SEELIG & C:o STOCKHOLM; 347 sidor + hopvikbar karta i färg 42×44 cm.
Fredrik Böök har liknat Öland vid en väldig fregatt, där Borgholm bildar kommandobryggan. Jämförelsen är icke den sämsta. Det öländska fastlandet har verkligen formen av ett jättestort fartyg, som stävar fram utmed Smålands kust.
Detta motsvarar nära nog avståndet mellan Stockholm och Norrköping. Bredden uppgår till 15 kilometer, där den är som störst, söder om Borgholm. Invånarantalet belöper sig till något mera än 26.000 (1945). Det är betecknande, att Ölands högsta punkter bestämmas av fasta fornlämningar, nämligen Galgbacken, 57,4 meter över havet, och Mysinge 55,3 m. ö. h., båda belägna i Resmo socken. Ölands berggrund illustrerar ett skede i jordens historia, som benämnes det kambro-siluriska systemet. Detta har till större delen förstörts på Sveriges fastland.
ÖLANDS JÄRNVÄGAR Ölands järnvägar äro smalspåriga (spårvidd 0.891 m.). förena Färjestaden med Mörbylånga, Ottenby, Borgholm och Böda samt kompletteras av järnvägens omnibuslinje, som trafikerar västra landsvägen mellan Färjestaden och Borgholm. . Järnvägen mellan Borgholm och Böda öppnades för trafik år 1906, under det att de södra linjerna Borgholm—Färjestaden—Mörbylånga—Ottenby började att trafikeras under hösten 1909. arbetet omfattar sockerbetor, vilka dirigeras till sockerfabriken i Mörbylånga. — Det är lämpligt att indela den närmare granskningen av Öland i tre avsnitt under beteckningarna norra, mellersta och södra Öland. Förutom välredigerad och saklig beskrivning av Ölands natur och bebyggelse (som framgår av ovanstående korta utdrag) är denna bok försedd med värdefull litteraturlista/litteraturhänvisning omfattande både Småland och Öland.