Detta galleri innehåller 9 foton.
Ernst Mankers ”ÖVER VIDDERNA” 303 sidor – 15 kapitel – 90- talet svart/vita foton och mer än 60 teckningar och välgjorda skisser Exempel på 2 av de ca 90 svart/vita tidsdokumenten från 1950-talet som beskrivs i ovanstående noter Nedan visas … Fortsätt läsa
Detta galleri innehåller 2 foton.
Flera av nedanstående böcker ingår i genren ”Children’s Everywhere” Du hittar alla böckerna på BOKBÖRSEN
Denna volym är utgiven på uppdrag av Stiftelsen Övralid till Verner von Heidenstams 100-årsdag den 6 juli 1959.
Heidenstamcitaten i denna volym är återgivna med vederbörligt tillstånd av Albert Bonniers Förlag AB. Volymen är framställd i boktryck, djuptryck och offset på AB Allhems Tryckerier i Malmö 1959 och bunden på officinens bokbinderi.
Rikligt illustrerad.
INNEHÅLL
Förord av Kate Bang
Verner von Heidenstams landskap av Carl Fehrman
Bildfragment av Verner von Heidenstams landskap
Fotografier av Jan Mark
Även CARL FEHRMANs Inledningstext präglas an Heidenstams naturromantik och inleds med: En blyertsanteckning av Verner von Heidenstams hand från hans sena år har följande lydelse: »Mitt fosterland började två mil söder om Askersund och slutar någonstans på andra sidan sjustjärnorna».
I denna uttrycksfulla formulering kan man läsa in något om Heidenstams egen utveckling som naturdiktare, om hans väg från det lokalbundna till det universella.
Långt före debuten med Vallfart och vandringsår 1888 hade Heidenstam skrivit dikter som återgav intryck från hans barndoms sommarlandskap, dikter om Vättern och om Tivedens skogssjöar. Boken Vallfart och vandringsår, med dess färgglada exotism, det främsta litterära resultatet av de orientaliska vandringsåren, upptakten till hans stora lyrik, är ett förspel eller ett mellanspel.
Den första dikt som Carl Fehrman nämner är kanske självklar: Tiveden (1888) och nästa gång i samlingen ”Dikter” (1895) då som inledningsdikt.
Fehmar skriver: Dikten har fått sin kraft genom återseendets och hemlängtans dramatik. Det är i denna dikt Heidenstam i ofta citerade ord talar om de outplånliga spår som ett landskap lämnar i en människas psyke. Han ställer den retoriska frågan:
Vem ärver ej av sin hembygd drag?
— och han fortsätter med de välkända raderna:
… den som lyss som liten slarv
till skogens dån får annat arv
än den som fötts vid en gata
Baksidestexten
”Här skola vi reda oss ett land för människor.” Det är en vision av det goda Sverige, formulerad redan av en bronsålderman. Heidenstams berättelse ”Hövdingen med de oräkneliga stenyxorna” uttrycker en stämning från nittonhundratalets början, utopiernas tid, då folkhemsdrömmen började ta form. Men författarens egenart röjer sig i att den verklige hjälten inte blivit framtidens man, den ”gulskinande” segraren Karilas, utan den mörke förloraren, stenåldersfolkets hövding Ura-Kaipa.
Bo Ollén visar att denna klassiska novell har många bottnar. Boken den står i, Svenskarna och deras hövdingar (två delar, 1908-10, i urval utg. av Bo Ollén 1992) var ett beställningsverk, avsett som läsebok i historia för folkskolan. Författaren hade att anpassa sig till utifrån ställda krav. Ändå ter den sig i mycket som genuint heidenstamsk. Den blev en stor kritikersuccé och användes allmänt i skolorna under närmare fyrtio års tid. Karin Boye, Astrid Lindgren och Torgny Lindgren hörde till dem som fascinerades av den i unga år. Fortfarande minns många äldre den med glädje.
/Genom Bo Olléns studie får man veta vad Heidenstam ville ge och vilka medel han valde. Många drastiska exempel lämnas på hur han diskuterade pedagogiska hänsyn och historiska sanningskrav med utgivarna och med tillkallade experter, ibland uppgiven, irriterad eller arg, ibland på gnistrande gott humör. Det är ett spännande spel bakom kulisserna som avslöjas tack vare ett här för första gången utnyttjat stort material av manuskript, korrektur och brev.
Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 46
Diese „Sagen und Erzählungen”, in denen Heidenstam (geb.1859) ungewöhnliche Motive der Antike, der sagenhaften Vorzeit und der Geschichte Schwedens behandelt, geben ein vollwertiges Zeugnis von der Macht selner Phantasie und dem Klangreichtum seines Stils.
INHALT
1. Königin Omma / Drottning Omma
2. Kettil Runske und die Nattern / Kettil Runske och ormarna
3. KatharinaJagellonicas Tod / Katarina Jagellonicas död
4. Am Grenzstein / Vid gränsstenen
5. Lasse Lucidors Tod / Lasse Lucidors död
6. Heimwandernde Karoliner / Hemvanddrande karoliner
7. Herakles / Herakles
Detta galleri innehåller 24 foton.
EMANUEL SWEDENBORG1688 – 1722Vid intresse, kontakta info@citron.se
av Maja Jäderin-Hagfors; 176 Sidor, 1939; Natur och Kultur
Min far upplever polarnatten
Edvard Jäderin är — som Sven Hedin framhåller i sitt förord – en av de vetenskapsmän som bidragit till att göra det svenska namnet ärat och aktat jorden runt. Inom geodesien, som tagit till sin uppgift att uppmäta jordens storlek och bestämma jordskorpans form m. m., har hans insats varit av banbrytande betydelse. Det är den svenska expeditionens öden och äventyr under övervintringen 1899–1900 som professor Jäderins dotter med stöd av brev och dagboksanteckningar här skildrar. Det är en bok som har något aktuellt att säga. Den visar genom karaktärsskildringar, främst av Jäderin själv men också av hans medhjälpare, hur manligt mod och vetenskaplig iver stå väl tillsammans inte blott med vänlig humor och gott lynne utan även med öm godhet. Flera i forskningen frejdade personer som t. ex. botanisten Thorild Wulff, den våghalsige Hans Frænkel och den lärde furst Albert av Monaco, träda läsaren till mötes. Skildringen är, påpekar Sven Hedin, belysande för det mödosamma forskningsarbete som ofta under svåra förhållanden utförts för att vidga vår kunskap om vår jords mera otillgängliga delar. Den bör verka sporrande på svensk ungdom till fortsatt dådkraftig insats i fädrens spår.
41 st välredigerade och innehållsrika – numera antikvariska – filmintroduktioner . Varje filmhäfte innehåller mellan 7 och 11 sidor. På dessa presenterar häftesredaktören ingående regissör, manusförfattare, fotograf och övrig personal bakom filmerna. Häftena är givetvis illustrerade med bilder från filmerna.
Vi rekommenderar att du tar kontakt med oss för mer information. info@citron.se
501 sidor Filmhistoria
SÅ FÖDDES FILMEN
Med ”Så föddes filmen” vill Rune Waldekranz ställa filmmediets uppkomst och genombrott som massmedium i en delvis ny belysning. Han ser biograffilmen som en direkt fortsättning och vidareutveckling av 1800-talets på optiska effekter inriktade populärteater. –
I en bred översikt visar han att populärfilmen både i fråga om dramatisk struktur och genreindelning har sina rötter i teatrala konstgrepp och i ideologiska konventioner som skapades av melodramregissörer, vilka var sina egna för fattare och strävade att med känsloladdade, spännande och spektakulära pjäser vinna en masspublik.
Den tekniska utvecklingen, främst inom foto grafikonsten och ljusbildsmediet, förbättringarna av kamera och projektor, gjorde det i seklets slutskede möjligt att förvandla den spektakulära teatern till ett modernt massmedium och att skapa en verklighet större än verkligheten. Kopierade på celluloidbandet kunde melodramregissörernas rafflande visioner, inriktade på en masspublik och avsedda för storstadsteatrar med en kapacitet av tusentals åskådare, nå ut till en världspublik.
RUNE WALDEKRANZ — fil. lic. i teaterveten skap och professor i filmforskning – bygger sin skildring på ett omfattande, internationellt mate rial, till största delen bestående av vetenskapligt utförda specialundersökningar inom skilda fält av teaterns och filmens historia.
Mer information – maila info@citron.se